Stjärnögonblick från februari 2022

Februari var en händelserik månad. Jag avslutade min behandling, hade två arbetsintervjuer till två jobb som jag verkligen ville ha - och månadens sista dag började jag jobba som socialsekreterare! Det var inget lätt beslut att fatta. Jag visste att jag behövde följa magkänslan och min längtan till det liv som ett arbete öppnar vägarna för. Jag tog det modiga steget och sedan dess har jag stått kvar, med en hoppfull beslutsamhet.

Visst blir ens eget liv på något sätt lite trivialt i jämförelse med den hemska verklighet som vi nu lever i, med ett fullskaligt krig i Europa och människor som flyr för sina liv? Det blir påtagligt hur perspektiven skiftar. Varje ögonblick vill jag ta tillvara, och varje chans till förundran och tacksamhet håller jag nära hjärtat. Jag påminner mig om att all känslor är tillåtna. Det här är det som väckt förundran, tacksamhet och berört mig i februari. De ögonblick som ger stjärnskimmer i mina ögon.

✨ Att komma hem från första arbetsdagen och hitta grattishälsningar från mina närmaste i brevlådan.

✨ Munktellstadens röda tegelbyggnader.

✨ Nyklippt med lugg! Oj vad håret behövde det.

✨ Bli medbjuden på AW redan första jobbveckan.

✨ När en väns barn skriver ”godnatt” till mig på kvällen.

✨ När Asla lägger sig tätt intill.

✨ Kaffe med smak av hasselnöt.

✨ Insikter som släpper loss bunden livskraft.

✨ Värmande vårsol.

✨ Lyssna till en fängslande ljudbok.

✨ Leka med akvarellfärgerna.

✨ När de första tomat- och paprikaskotten tittade upp ur jorden.

✨ Friskanmäla mig hos Försäkringskassan och skriva ut mig från Arbetsförmedlingen.

✨ Träffa en vän efter lång tid och mötas i ärliga viktiga samtal över en kopp te.

✨ Guldljus mellan snöbeklädda trädstammar.

✨ Linssoppa med sting.

✨ Att chefen gick med på en upptrappning av arbetstiden den första månaden.

✨ Snödroppar som tittade fram i vårsolen.

✨ När jag klarade en 10-poängare i På Spåret som handlade om Kirkegaard. Ibland kan min existentiella ådra ge en lyckträff.

✨ Aslas tassavtryck i snön.

✨ Att ge en gåva som berörde mottagaren till tårar.

✨ Få beröm av arbetsgivaren för en arbetsintervju.

✨ Asla åmandes lycklig på rygg i vårsolen.

✨ Årets första nässelfjäril som fladdrade upp från marken och flög ovanför mig en bit längs vägen.

✨ De första fröna i jorden.

Vad glittrade hos dig i februari?

Sätt gränser: de inre och kroppsliga gränserna

Att sätta gränser. Är det inte vad relationer handlar om egentligen? Om du tänkte, liksom jag, att det här inlägget skulle ringa in gränssättning som ämne så är det en orimlig uppgift. Det är för stort att beskriva här, och också något som kräver mycket övning. Så låt oss öva på livet och börja där vi står. Gränser för mig handlar mest om integritet, men också om omsorg om mig själv och andra. Jag tänkte ge några exempel på hur olika former av gränssättning kan ta sig uttryck. Vi börjar med de egna gränserna: de inre och de kroppsliga.

Dina inre gränser

De inre gränserna är det jag brukar benämna som den inre dialogen, som också speglar vad du tar in från den yttre världen genom dina inre filter. Till exempel vad du tillåter dig att säga till dig själv, hur du tröstar dig själv, hur du uppmuntrar dig själv, vad du gör bara för dig. Hur du bygger din relation till dig själv, helt enkelt.

Det handlar om självkännedom, och självrespekt. Också om självomsorg i den inre världen. Ditt liv är ditt. Speciellt det inre livet. Du kan bestämma hur du vill möblera ditt inre rum. Inte direkt, men med träning kan vi skapa oss ett mer snällt och trivsamt inre rum. Hur vill du ha din relation till dig själv? Vad behöver du göra för att det ska bli mer så?

En av mina absoluta starkaste inre gränser skapade jag genom att bli medveten om mina styrkor och brister. Det gav mig tillåtelse att vara människa, och hjälper mig varje dag att stå på min egen sida. En ledtråd: ofta har solsidan en motsvarighet på skuggsidan och vice versa. När du har den självkännedomen och acceptansen för dig själv har du ju egentligen dig själv. Då kan du använda det i alla dina sammanhang, inte minst är det huvudnyckeln till självmedkänsla och självomsorg.

Jag återkommer med inlägg om inre dialog och självkännedom då det ju faktiskt är minst en tredjedel av vad fridlysta rum handlar om.

Övningar för att sätta inre gränser

• Observera din inre dialog. Ta en roll av observatör inuti dig själv och träna på att stanna i det läget.

• Skriv dagbok om vad du tänker utan att censurera dig.

• Lyssna på vad du behöver just nu och sätt det först.

• Planera in egentid. Gör den fridlyst.

• Träna på att uttrycka och lära känna dina behov med denna mening: “Jag känner [känsla] för att [anledning] och då behöver jag [behov]”.

• Gör snälla saker för dig själv. Du kommer garanterat tycka bra om dig själv av det.

• Inför situationer som du vet kan bli svåra för dig: förbered dig. Hitta hur du kan avbryta, pausa, få en stund för dig själv, öva in meningar som signalerar dina gränser. Och glöm inte att dina nej är dina.

• Prata med en vän om hur den sätter gränser. Hitta dina egna ord och handlingar.

• Låt andra människor ta ansvar för sig själva. Ta ansvar för dig.

• Gör saker för dig själv utan att berätta det för någon, eller i alla fall utan att försvara eller förklara det.

• Meditera. Träna på att släppa tankar.

• Känn. Gråt. Klaga. Skrik i kuddar. Hoppa jämfota.

• När du vill dela med dig av något som är viktigt för dig, fundera på vem i ditt liv som bäst kan svara an på det och välj den personen med omsorg.

• Ifrågasätt det du tar för självklart. Fundera ut minst tre andra sätt att se på det.

• Prata till dig själv som om du vore ditt eget barn eller syskon - någon du älskar och vill värna. Hur påverkar det din inre dialog?

Kroppsliga gränser

Den kroppsliga integriteten har både en dimension kopplat till oss själva och en annan i relation till andra. Att värna sina kroppsliga gränser gentemot andra är att lyssna in hur nära jag vill vara någon annan, hur någon annan får röra vid mig och vad som känns bekvämt och bra i min kropp. Det har självklart också en psykisk komponent. Kropp och själ hänger ihop. Samtycke och en ständigt pågående ärlig, och respektfull, dialog där vi frågar varandra och berättar för varandra om vad som känns bra och inte är grunden för sunda kroppsliga gränser. Men också att lära sig att tyda kroppssignaler, bli lyhörd inför vad andra signalerar och vad jag själv signalerar.

Dina fysiska förutsättningar

De kroppsliga gränserna för en själv handlar om att våga se sina egna fysiska förutsättningar och resurser som de verkligen ser ut. Har du en sjukdom behöver du troligtvis ta hänsyn till den i ditt liv. Är du förkyld tar du hand om det med värme och vila, och på samma sätt behöver vi ta hand om trötthet genom att känna in vårt behov av återhämtning. Utmattning uppkommer inte för att vi gör för mycket - det uppkommer i en brist på återhämtning. Ditt behov av återhämtning är individuellt, och skiftar också från dag till dag och i olika livsförutsättningar. Att väga in och lyssna på de signaler kroppen ger om våra behov kan ta sin tid. För mig tog det många år innan jag fann en grundläggande kroppskännedom. När jag nu har den behöver jag också hålla den aktuell genom att på daglig basis lyssna in kroppens signaler. Se inlägget om behov för mer om de grundläggande behoven och kroppens signaler om dem.

Övningar för att känna in kroppsliga gränser

• Gör övningar i basal kroppskännedom och känn in din kropp medan du sträcker på den, drar ihop den eller testar olika rörelser som gör dig mer medveten om din kropp.

• Testa kroppsskanning där du stegvis går igenom din kropp del för del och känner hur det känns. En enkel variant är att fråga sig om det gör ont någonstans, om det känns varmt eller kallt, tungt eller lätt.

• Rör dig i medveten närvaro. Känn in fötterna när du går, händerna när du använder dem på olika sätt, lägg märke till dina rörelser och hur de påverkar kroppen.

• Om du är kvinna: lär känna din menscykel, hur hormoner påverkar din kropp på olika sätt under olika faser i cykeln och vilka typer av aktiviteter och annat som fungerar bäst då.

• Se över dina matrutiner. Äter du tillräckligt för att bli mätt? Behöver du fylla på energi någon speciell tid på dygnet? Får du i dig alla näringsämnen kroppen behöver? Om du tränar, ger du dig själv extra energi för det? Ofta när vi får t ex sötsug så handlar det om att vi inte fått i oss den energi vi behöver, eller att vi har känslor vi försöker döva.

• Lägg märke till hur mycket sömn din kropp behöver för att må bra. Varierar det under året? Varierar det beroende på vad du gör under dagen? Under vilka tider får du din bästa nattsömn?

• Vilka aktiviteter gör dig energifylld? Vad gör dig lugn och avslappnad? Inventera och testa dig fram. Och gör något av det du hittar om du vill, eller planera in det i egentiden.

• Träning i olika former lär dig massor om dig själv och din kropp. Det stärker och bygger också självständighet. Testa vad som passar just dig. Kanske är det några enkla övningar hemma, frigörande dans, promenader, ett pass på Friskis, klättring eller mountainbike. Att bygga en stark kropp efter dina förutsättningar och dina intressen ger automatiskt både inre och yttre gränser.

*

Hittade du något som kan funka för dig?
Har du något annat tips på hur vi kan träna på de inre eller kroppsliga gränserna?

En efterlängtad vändpunkt

På måndag startar jag om. Efter de senaste årens många olyckor vänder jag äntligen blad. Förra veckan blev jag erbjuden en tjänst som socialsekreterare. Jag behövde samla mig innan jag fattade ett beslut. Igår tackade jag ja. Med yrkesstoltheten som en fanfar i ryggraden.

Det är alla känslor samtidigt. Jag dansar runt i glädjerus på skakiga ben. Mest har beslutet landat som en trygg visshet i magen. Det är det här jag ska göra. Jag är redo. 

Ett arbete innebär så mycket. Självkänsla, gemenskap, rutiner, självständighet, ekonomiska resurser, stimulans, social samvaro, framtidsmöjligheter, personlig utveckling… Det är nästan omöjligt att förklara vad det betyder efter att ha levt utanför det under lång tid. Ni som vet ni vet.

Jag kommer att behöva ta hand om mig extra varsamt nu. Jag lever med sjukdomar som kräver ett inre lugn och medveten närvaro för att jag ska orka med förändringar. Självomsorg är avgörande för att kroppen ska orka skiftet från arbetslöshet till heltidsarbete. Därför har vi ordnat en upptrappning av arbetstiden första veckorna. Därför bokar jag av allt annat tills jag är i balans och det finns plats för mer än återhämtning. Med tydliga vardagsrutiner som stabiliserar. Det gör mig stolt att jag vet hur jag ska hantera min fibromyalgi i sådana här lägen och att jag vågar be om det jag behöver. Jag är tacksam för att jag blev så väl mött i det så att det kan bli en hållbar start.

Tjänsten är i huvudsak administrativ och jag kommer få nytta av min kompetens från styrelsearbete, politik och framför allt min erfarenhet av utredningar och myndighetsutövning. Jag som är en administratör ut i fingerspetsarna och en strateg i varje cell ser verkligen fram emot att få bidra till smidiga processer och tydlig kommunikation. Det kliar i fingrarna!

Jag ser fram emot att ta er med på den här resan, som så många andra resor jag gjort. Imorgon ska jag rädda det vintertrötta håret hos frisören och luncha med en vän. Uppladdningen inför måndag har börjat, och som planen följer ska jag självklart se till att återhämta mig lite extra nu.

Och fira. Hipp hipp hurra för mig!

Där kräftorna sjunger av Delia Owens

Där kräftorna sjunger är en bok med poetisk kraft. Om mänsklig styrka och ensamhet, ackompanjerad av naturens vidunderlighet. Kya Clark, berättelsens huvudperson med öknamnet “träskflickan”, lever avsides vid North Carolinas kust. Berättelsen om henne, och mordet på den unge stilige mannen i området, tvinnas samman i en icke-kronologisk följetong. Ledtrådar och livstrådar bygger ett magnifikt pussel med nerv. Delia Owens berättar om hur ett övergivet maskrosbarn överlever i samklang med naturen och hittar sin inre växtkraft, om rasism och fördomar och också om kärleken som finns där på andra sidan vattnet.

När jag började läsa kändes det inte så mycket. Det var nästan frustrerande att känna det som om fakta rabblades upp utan nerv. Jag undrade hur den här boken kunde ha blivit så uppskattad och omtalad. Men inledningen växte så småningom ihop med resten av berättelsen och var alldeles nödvändig för fortsättningen. Senare i läsningen fanns det scener som tog mig tillbaka till början med hjärtskärande skärpa och greppade tag i mig djupt.

Det är något med den avskalade berättelsen, det anspråkslösa berättandet, som stämmer så väl med bokens huvudperson Kya. Det gör läsningen starkare. Karaktärerna är välskrivna och tar sig verkligen säregna uttryck. De har alla sin plats, fyller ut sina kroppar och lämnar avtryck i minnet.

Det är som att jag finns där i våtmarkerna, på vattnet, i staden, i skjulet. Som om jag bjudits in att leva där med människorna en stund. Delia Owens skapar ett porträtt av en människas liv, men också av en plats och en tid i ett samhälle då. Ett stycke liv, rikt och fylligt. För att alla nyanser finns där i det avskalade anspråkslösa. I Kya som bär berättelsen i sin personlighet, i sin tystnad och sina handlingar. Där kräftorna sjunger är också en berättelse om de människor omkring oss som bär upp oss i hur de ser oss genom sina handlingar.

En av de absoluta styrkorna i berättelsen är frånvaron av offerskap. Även om Kya drabbas av ytterligt svåra händelser målas hon inte upp som ett offer. Precis som de flesta som går igenom svåra livshändelser fortsätter livet och hon anpassar sig till nya omständigheter. Jag som läsare kan ändå sympatisera med hennes utsatthet. Det är ett kraftfullt sätt att låta Kyas person träda fram mer än de omständigheter som drabbar henne. Lika lite som det får definiera henne inför henne själv får det mig att göra det som läsare.

Har du läst boken? Vad tyckte du om den?

Några ögonblick av återhämtning

Jag loggade ut från sociala medier över helgen för att tydligare kunna höra mig själv bortom bruset av andras verklighet. Det tog inte många timmar innan jag omgiven av träd hörde mig själv igen och kunde skala av till kärnan. Jag fortsatte att söka vila i betraktandet och varandet. Jag fann det tydligast i dessa ögonblick.

Lyssnandes till vindens susande, med en grånande horisont bakom träden som stått emot vädrets krafter.

Vinternaturens eget stiliga stilleben av is, förmultnande löv och pinnar ovanpå en canvas av grus.

Garderobsblomman vittrar vår och vecklar gradvis ut sig i sin ungdomliga grönska bredvid sitt äldre syskon.

Med akvarellernas toner tappar jag rum och tid och följer ögonens lyhördhet och handens lätta drag med penseln. Drömmer mig in i motivet och låter lusten driva bort prestationen.

Att ha en söndagsrutin att följa. Att tvätta kläder, hänga favorittröjorna på tork längs den långa vägghyllan i mitt vardagsrum, ge växterna vatten och näring, få undan damm och lägga varje sak på sin plats. Att se allt som jag är så tacksam för, som jag har gjort till mitt. Att rå om mina rum, mitt hem.

Och att glida in i en annan berättelse, någon annans berättelse. Att få inspireras, känna igen sig och svepas iväg i någon annans perspektiv. Just i helgen lyssnade jag dock klart på en annan berättelse än den ovan. Nämligen “Allt jag fått lära mig” av Tara Westover. Rekommenderar den varmt!

Jag rekommenderar också att logga ut ibland, även om sociala medier sällan är något jag vill pausa på grund av allt fantastiskt det ger mig. Men ibland behövs det. Som under denna helg. När jag behövde höra mig själv bortom jämförelser med andra och käcka livsråd som kändes som hån. Jag har de bästa svaren till mig inom mig, och ibland hör jag det bättre när jag får vara helt i mitt eget sällskap.

*

Har du några ögonblick du sparat från din helg? Vad gör du helst “offline”?

Lyssna in dina behov och följ dem

Behov? Vad är ett behov? Kanske är det alldeles självklart för dig. Det var det inte för mig. Därför vill jag skriva något om det. Om det grundläggande i att lära känna sina behov och förstå hur jag kan svara an på dem. Självomsorg börjar där. När jag tillfrisknade från mitt medberoende var det nödvändigt att börja från början. Jag började lyssna inåt, och på min kropp. Jag började på skakiga ben att sätta mina egna behov före andras. Så som det borde vara. Då blev det också lättare att sätta mina behov i relation till andra.

Detta inlägg är en del av #hållbaravanor2022

Att lyssna in sina behov

När jag ser på mina vardagliga vanor och de behov jag har i nuet brukar jag försöka skilja på grundläggande behov, plikter, vilja och lust. För den som vill tänka mer kring prioritering av behov (och vad som motiverar oss) tycker jag att Maslows behovstrappa utgör en god grund. Här i min egen version (utifrån de olika exempel jag har sett)

1. Fysiologiska behov: luft, vatten, mat, sömn.

2. Trygghetsbehov: skydd, säkerhet.

3. Sociala behov: relationer, tillhörighet, anknytning.

4. Bekräftelse: självkänsla, identitet, erkännande och uppskattning från andra.

5. Självförverkligande: personlig utveckling, självförmåga (self-efficacy), andlighet.

KÄLLA Parrish (2012)

HALT(S) - Hungry Angry Lonely Tired (Sad/Scared)

Ofta när vi är i känslomässig obalans har vi en brist i något grundläggande behov. Akronymen HALT(S) kan ge en fingervisning om vilken brist det gäller och förhindra oss från att bränna ut oss eller agera ut bristerna gentemot andra. Känner vi någon av dessa varningssignaler behöver vi dra i handbromsen och ta hand om våra behov direkt.

• Är jag hungrig (hungry)? Då behöver jag äta.

• Är jag arg (angry)? Då behöver jag sätta gränser.

• Känner jag mig ensam (lonely)? Då behöver jag ta kontakt med någon.

• Är jag trött (lonely)? Då behöver jag vila.

• Känner jag mig ledsen eller rädd (sad/scared)? Då behöver jag tröst och skydd.

Så kan vi fortsätta att undersöka våra mindre akuta behov också. Ibland behöver vi börja med att sätta ord på känslorna, identifiera dem. Det kan man behöva hjälp med om det är svårt för en. Det tänker jag att vi går igenom i ett annat inlägg!

TRYGGHET: Plikt och stabilitet

Det finns saker vi behöver göra för att klara oss, eller för att andra ska klara sig. Ordet plikt kan låta hårt, men i själva verket är det nästa bas att stå på. Det är som en ram som gör att våra grundläggande fysiologiska behov kan upprätthållas mer permanent. I de stabila plikterna finns en vila. Jag skulle säga att det faller in främst under trygghetsbehoven, men också under sociala behov.

Det kan handla om vår försörjning, att bidra till samhället, ta hand om familj och andra anhöriga, höra till i gemenskap. Plikter och rutiner som att gå till jobbet, laga mat, betala räkningar, slutföra uppgifter som ålagts en, tvätta kläder och deklarera. Det finns olika exempel beroende på livssituation. Förhoppningsvis är våra plikter inbäddade i sådant som också ger trygghet, gemenskap, självkänsla och självförverkligande.

UTVECKLINGSBEHOV: Vilja, ÖNSKNINGAR och lust

När behoven är i balans och plikterna uppfylls har vi utrymme för mer än överlevnad och rutin. Då kommer vi högre upp i trappan och får möjlighet till självförverkligande. Att leva med utmattning eller någon annan fysisk/psykisk ohälsa begränsar ofta det utrymmet. För min del har jag behövt hitta nya vägar att nå det, som att ställa om min väg till självförverkligande från prestation till medveten närvaro.

När det finns utrymme för mer kan vi fråga oss: Vad vill jag göra? Vad ger mig energi? Vad tycker jag om att göra? Här kommer intressen, aktiviteter och personlig utveckling in. Det som ger guldkanter och är livgivande, som ger endorfiner och självförverkligande.

Att följa sina behov

Att följa sina behov är ibland lättare sagt än gjort. Det handlar mycket om självkänsla. Behovsnivåerna tycks vara så tätt sammankopplade idag, och våra livsvillkor är ojämlika. För någon finns tillhörigheten på arbetsplatsen, för andra är arbetet bara en väg för att få pengar till mat. Ibland sätter våra livsvillkor gränser för vilka behov vi kan uppfylla och när.

Vi har också olika förutsättningar med oss från barndomen. Om vi fick hjälp att definiera och uttrycka våra behov tidigt har vi det med oss i vuxenlivet. Det kan skilja på olika behov, eftersom våra omsorgspersoner kanske också hade svårt att definiera vissa behov. Det är extra viktigt då att öva på det. För det är aldrig för sent att utveckla den förmågan.

Genom att sätta oss själva först, och de grundläggande behoven vi har, är mycket vunnet. Du har rätt att följa dina behov. När vi förnekar våra behov handlar det ofta om rädsla för att inte få höra till, eller att inte vara värd. Att följa sina behov är att ta sig rätten att vara människa. Också i relation till andra. Du har rätt att be om hjälp, även om den andra personen kanske inte har resurser över till dig just då. Du har rätt till respekt, omsorg och trygghet.

Skapa förutsättningar för dina behov

När jag började sätta mina behov före andras, i tillfrisknande från medberoende, såg jag att jag inte ens hade förutsättningar för att uppfylla mina behov. Jag fick börja där. Se till att det fanns matlådor för trötta dagar, arbeta upp kontakter att ringa när jag behövde tröst och kände mig ensam, skala ner att-göra-listan och ge utrymme för vila, träna på att sätta gränser istället för att svälja dem (och bli medveten om när jag gjorde det). Till en början innebar det att jag varje söndag bara ägnade mig åt att fylla mina egna behov. Nu låter det märkligt, då det ju faktiskt är något jag behöver göra alla dagar. Men jag är stolt över att jag vågade börja med en dag. Annars hade jag inte varit här nu.

Du kan kika på de grundläggande behoven och fundera på hur du kan underlätta för dig att nå de som du saknar förutsättningar för idag eller som du skulle behöva trygga upp mer. Det kan vara att lära dig mer om vilken näring du behöver, göra en nätverkskarta och se över vilka relationer du skulle kunna aktivera mer, kika på hur du kan få en stadigare ekonomi på sikt eller våga göra något kreativt bara för dig.

Planera utefter dina behov

Om du är ovan att lyssna in dina behov och följa dem kan det hjälpa att göra det till en rutin. Att skriva dagbok är ett sätt. Att göra kroppsskanning och planera in pauser är ett annat. Ta dig tid att regelbundet lyssna in dina behov så kommer det att bli automatiserat.

Använd det sedan för att testa rutiner och vanor som du mår bra av. Kanske att göra matlådor på helgen, dammsuga en specifik tid i veckan, betala räkningar samma datum varje månad, beta av tråkiga saker direkt innan du hinner bygga upp motstånd… Genom att testa lär vi oss mycket om oss själva.

För mig har bulletjournaling varit en stor hjälp. Jag har använt systemet för att göra dagsplanering, skapa hållbara rutiner och dela upp mål i mindre delmål. Genom det har jag med mycket annat fått en god självkännedom och lärt känna hur jag kan matcha min förmåga och vilja bättre. Det är också en chans för mig att hämta hem mig, få distans och se det sammanhang jag befinner mig i från ett helikopterperspektiv. Det gör det lättare för mig att skapa realistiska hållbara vanor och förutsättningar.

När jag planerar en dag, en vecka eller en månad är jag numer noga med att också planera in marginaler. Pauser, återhämtning, tid som är tom, mikropauser. Utrymme för det oförutsedda är fullständigt nödvändigt - och att få extra tid över lär ju aldrig vara ett problem, inte sant?

Sätt gränser

Att följa sina behov och ta hänsyn till andras handlar om gränssättning. Om man som jag tidigt lärde sig att köra över sina egna behov är gränssättning ofta en rejäl utmaning. Det kanske inte ens finns några förebilder att utgå ifrån. Därför vill jag skriva mer om gränser. Några exempel på hur gränser kan sättas:

• Säg nej utan att förklara varför.

• Säg ifrån när något känns fel.

• Skapa naturliga pauser i din vardag där du kan gå undan och hämta hem dig en stund.

• Värna din egentid och återhämtning.

• Uttryck vad du behöver av andra.

• Ta ansvar för dina egna handlingar, och låt andra vara ansvariga för sina.

• Släpp taget om andras känslor - det är deras eget ansvar.

• Meditera och skapa gränser för hur mycket dina egna tankar får styra dig.

• Justera din inre dialog så att den är snäll och mjuk.

Mer om det i kommande inlägg.

*

Vad tänker du när du läser? Hur tar du hand om dina grundläggande behov på bästa sätt? Var befinner du dig just nu med de förutsättningar du har?

Hållbara vanor 2022: självomsorg

Självomsorg är för mig att värna mitt inre fridlysta rum, sätta gränser och vara lyhörd och följa mina behov. Att värdesätta konturerna runt mig själv som håller om mig och skapar integritet gentemot den yttre världen. Min personliga hållbarhet är helt beroende av min förmåga att upprätthålla min självomsorg. Därför vill jag börja där.

Självomsorg är en färskvara

Helt ärligt så har jag under mina månader av arbetslöshet och sjukdom tappat mycket av den självomsorg som var så självklar för mig. Jag har gått ifrån att automatiskt ta hand om mig och känna in mina behov till en obalans som behöver styras rätt igen. Och eftersom jag vet sedan tidigare att rutiner är kärnan i min yttre självomsorg försöker jag göra en nystart där. Att jag kan se hur den yttre obalansen påverkar den inre gör att jag kan ha medkänsla med mig i att jag tappat det och försöka lugna den återuppväckta inre kritikern. Utanförskap sätter sina spår. Det är ofrånkomligt.

Med det vill jag säga att kloka tankar och medvetenhet inte är lika lätt att anamma i praktiken. Jag vill inte ge sken av att jag är någon expert på självomsorg. Samtidigt som jag inte vill förminska det enorma modiga och svåra arbete jag har gjort med det genom åren. Att vända självförakt till självomsorg är faktiskt en jäkla revolution. Att vidmakthålla det och att hitta tillbaka till rätt spår är en lika viktig process, och kanske ännu modigare. Jag har det med mig. Det behöver dock fortsätta omsättas i handling. Och vad som är självomsorg för en idag är sällan detsamma som för 5-10 år sedan. Det är en färskvara.

Det är lätt att vara snäll mot sig själv när livet flyter på. När vi behöver det som mest i utmanande livsskeenden är det tuffare. Så detta är lika mycket ett försök att stärka min egen självomsorg som din. Att göra den kunskap jag har medveten och synlig. Expertkunskapen om dig har bara du. Min önskan är att mina tankar ska hjälpa dig att komma närmare den, och dig själv. 

Värna ditt inre rum

Det behöver börja inifrån. För mig har det handlat om att lyssna in min inre dialog. Vad säger jag till mig själv? Vad tillåter jag mig att tänka om mig? Självkritik har sitt syfte. Den vill skydda oss. Tills den tar över och blir skam och rädsla. Lagom doser självkritik är sunt, men höga doser förgiftar vår självbild. Där är självmedkänsla min bästa medicin. Att se mig själv i mitt sammanhang, med mina förutsättningar och utmaningar. Att ha det som utgångspunkt. Hur har ditt liv sett ut den senaste tiden? Vad påverkar dina förutsättningar och ditt mående? Att se sig själv utifrån, som om man hörde en vän berätta om sin situation, gör att vi mjuknar inför oss själva och livet. Då kan vi acceptera livet och oss själva som vi är. Då blir de förväntningar vi har på oss själva mer realistiska.

De kommande veckorna tänkte jag dela med mig mer om mina tankar om att lyssna in sina behov, att följa dem och det där med att sätta gränser. Det är en grund för självomsorg jag själv återkommer till, och de flesta vanor jag har haft och har för det faller in under dessa teman.

Jag sitter inte på några svar om hur du bäst tar hand om dig. Det gör du. Jag hoppas att de dagar som är kvar av februari kan ge dig något nytt perspektiv i det ämnet som du kan bära med dig vidare. Jag är ganska säker på att jag får till mig något nytt av dig som delar med dig av dina reflektioner.

Så, vi inleder #hållbaravanor för februari med några vanor som jag själv har haft hjälp av. Dela gärna med dig av dina tankar och vanor under hashtaggen eller i kommentarsfältet!

Hållbara vanor för självomsorg

• Skriv dagbok. Undersök din inre dialog.

• Skriv listor. Vad tar energi ifrån dig? Vad ger dig energi? Hur kan du jämna ut den balansen mer?

• Hur får du återhämtning? Har du en balans i vila/aktivitet eller behöver det justeras?

• Planera in bara-vara-tid. Låt kroppen leda dig.

• Ta hand om kroppen. Kroppsvård, yoga, träning, en stillsam promenad.

• Träna dig i medveten närvaro. I naturen, i vardagssysslorna, i samtal. Var du än är.

• Andas. Förankra dig i din andning.

• Sätt gränser. I tiden, i relationer, gentemot dig själv.

• Gör det fint för dig själv.

• Öva dig i självmedkänsla. Hur skulle du prata till en nära vän i din situation?

• Meditera. Låt sinnet sakta in. Låt andetagen flöda. Sök mellanrummet mellan dig och dina tankar.

• Klä dig i favoritkläderna. Klä dig varmt. Skit i att se snygg ut. Eller se snygg ut för dig.

• Planera efter dina behov - precis som en förälder tänker i förväg på vad barnen kan behöva under dagen.

• Gör saker du tycker om.

• Säg nej till något du inte vill/orkar utan att förklara varför.

• Våga be om det du behöver även om du kanske inte kan få det just då eller just så.

• Var spontan, följ lust och önskningar.

• Lek, dansa, var kreativ, släpp loss din livslust!

Stjärnögonblick från januari 2022

Tiden och orken springer ifrån mig, och jag ville stanna upp en stund för att påminna mig om alla vackra ögonblick som januari bestod av. Trots stressen i jobbansökningar som ska iväg i tid, intensiv behandling och en vardag som ska hålla ihop finns också de stunderna. Ibland handlar det om att ta sig tid för dem, ibland om att öppna ögonen och se dem mitt i vardagen och ibland drabbar de mig med kraften i förundran.

Stjärnögonblick.

Till dig som väntar på “Brev från Wilda” så dröjer det lite till innan årets första brev skickas ut. Vill du vara säker på att få nästa förtroliga brev i din inkorg kan du skriva upp dig på min maillista i formuläret längst ned på sidan.

Låt oss se lite av vad januari bjöd på.

✨ När Asla hoppar upp i mitt knä och kurar in sig. Det är första gångerna hon gör det i år.

✨ Möta en trygg röst i en svår stund.

✨ Att få sitt hem beskrivet som harmoniskt, vackert och trivsamt.

✨ Bli kallad till en arbetsintervju till ett jobb som jag verkligen verkligen vill ha.

✨ Guldljuset. Jag samlar på mig det så ofta jag bara kan.

✨ Riktigt söta saftiga clementiner.

✨ En utflykt till en handelsträdgård mitt i kallaste vintern och att få dela med mig av mitt engagerade odlingsintresse.

✨ Få en jäskorg som inte användes när jag nämnde att jag letade efter en second hand.

✨ När en läsare visade mitt foto Rodnande sommarkväll inramat i hennes hem (!!!). En så stor ära att få sprida min sommarkänsla.

✨ Solskenet över sundet, den knarriga snön på bryggan och fotovyer med någon som ger mig utrymme att fånga det min blick fastar vid.

✨ Hasselnötskaffe. Behöver jag säga mer? Wow!

✨ När en vän ringde spontant och hakade på min skogspromenad!

✨ En snötäckt stad.

✨ När Asla började äta självmant igen efter alldeles för många dagars matvägran.

✨ Gå hem längs Eskilstunaån och stanna upp i förundran inför solnedgången, betrakta ändernas egen rusningstrafik och vila den trötta hjärnan där en stund.

✨ Trädskuggor mot husfasader i låg januarisol.

✨ Barn som knäckte is på en stor vattenpöl och sen kom på att de var sena till skolan.

✨ Att få bli klappad över håret en trött stund även när man är över trettio år.

✨ Ett paket med loppisfyndade skatter i Gröna Annas design från en vän som jag saknar så innerligt. Jag låtsades för mig själv att jag fick bjuda henne på kaffe en stund och längtar tills det blir verklighet.

✨ Att skicka in sista uppgiften i kursen “Mäns våld mot kvinnor”. Och senare: få ett gott (och släng dig i väggen Jante) välförtjänt betyg.

✨ Hjärtevärmande och handvärmande stickade gåvor som var efterlängtade och välbehövliga. Ända från förenta staterna kom de. Tänk så fint att få bära någons mödosamma hantverk och hålla sig varm på flera sätt. <3

✨ Snödimma över fältet i skogen.

✨ Smärtsamma insikter som låter acceptansen få ta över.

✨ Lyssna på ljudbok och följa människors livsöden.

✨ Björkträd omfamnade i en pastellfärgad skymning.

Vilka stjärnögonblick har du sparat från januari? Eller från idag?

Mina hållbara vanor 2022

Under januari har jag observerat vilka hållbara vanor jag redan har. Vad jag gör för att minska min klimatpåverkan, för att återhämta mig och ta hand om mig och hur jag skapar omsorg i mitt liv inuti och utanför. Även om jag har varit medveten i många år om vikten av hållbarhet och aktivt arbetat både för att ta hand om mig och miljön bättre finns det sådant jag önskar mer och mindre av.

Jag vill undvika att det blir en prestation. Därför tror jag på att närma mig hållbarheten i en anda av omsorg. Se syftet, mitt varför. Att inte bli för ambitiös så att jag blir överväldigad istället. Det är så lätt att falla in i quick-fix som låter bra och ser bra ut, men om vi glömmer bort omsorgen om oss själva blir det inte hållbart över tid ändå. Därför är det viktigt för mig att väva in den personliga hållbarheten i mina hållbara vanor.

Börja där du är - det är då det blir hållbart

Vi har alla våra utmaningar och svårigheter, och jag tror på att börja där det är enkelt och fasa in nya vanor från det. För mig är det lätt att undvika bilresande till stor del eftersom jag bor centralt i en stad utan körkort. Det är inte lika lätt för någon på landsbygden som pendlar till jobbet. För mig är det dock svårt att ställa om till vegansk kost då jag är känslig för att förändra kostvanor medan vegansk mat för någon annan blir något som berikar livet. Med det sagt: börja där du står, där det känns givande och omsorgsfullt. Tillsammans binder vi en väv där du täcker upp där jag brister och vice versa. Det är så det blir hållbart för oss alla till sist. Det tror jag på.

Så, vilka vanor vill jag fortsätta med och lägga till 2022?

Hållbara vanor som jag vill fortsätta med

Jag vill fortsätta ta vara på resurser, praktisera medveten närvaro, fördjupa min kroppskännedom och följa naturliga spår.

För att minska min klimatpåverkan

• Spara el- och vatten genom att lägga upp hållbara rutiner för kroppsvård, städning och tänka cirkulärt.

• Som regel undvika nyköp.

• Ta vara på matsvinn både hemma och när jag handlar.

• Använda ekologisk och hållbar kroppsvård: äppelcidervinäger som balsam, färga håret med henna, naturliga ingredienser i schampoo och tvål och gärna förpackningsfritt.

• Städa med naturliga rengöringsmedel (t ex ättika, bikarbonat, citron) och återanvända dammsugarpåsar.

• Tvätta kläder med naturliga tvättmedel och använda äppelcidervinäger som sköljmedel.

• Laga storkok av vegetarisk mat baserat på det jag redan har hemma och säsongsmat.

• Odla egna grönsaker och örter i den mån jag kan.

• Kompostera med bokashi, skapa ny jord av det och använda lakvatten som växtnäring.

• Göra utflykter lokalt till fots och på cykel, eller ta buss/tåg i möjligaste mån.

• Baka eget bröd och frysa in.

• Plocka örter och grönt i naturen.

• Använda komposterbart kattströ i kattlådan.

• Släcka lampor och dra ut sladdar som inte används. Stänga av TV:n på strömbrytaren.

För personlig hållbarhet

• Planera dagarna med marginaler.

• Meditera innan jag går upp ur sängen, helst med kroppsscanning så att jag känner in dagsform.

• Göra mig iordning på morgonen oavsett om jag ska gå hemifrån eller inte för att vakna till ordentligt.

• Samla stjärnögonblick varje dag och möta världen i förundran.

• Hålla en aktiv dialog med mitt inre barn och de behov som hon ger uttryck för.

• Alltid ha en matlåda extra över för tröttare dagar.

• Redigera bilder regelbundet då det är mindfulness för mig.

• Dela upp vardagssysslor i mindre delar och sprida ut dem över veckan.

• Träna på att acceptera varje situation som den dyker upp.

• Ringa vänner när jag går vilse i mina egna tankar.

• Skriva av mig känslor och tankar.

• Sätta tydliga gränser och ha nolltolerans mot respektlösa beteenden.

• Dela med mig av mig själv med integritet, värdighet och eftertänksamhet.

• Be om hjälp regelbundet med de behov jag inte kan fylla själv och ta del av vad andra har som jag kan få ta del av.

• Följa kroppens signaler och tömma kalendern om varningssignaler dyker upp.

Hållbara vanor jag vill ha mer av

Jag vill ha mer långsamhet, glädje, gör-det-själv-känsla, kreativitet, återhämtning och rutin. Om jag bara skulle välja en vana så är det att laga och vårda mina ägodelar.

För att minska min klimatpåverkan

• Välja mer hållbara material, också förpackningar, när jag köper något nytt som t ex mat.

• Ha en mer tydlig rutin kring mitt konsumtionstänk så att jag får ett mer självklart cirkulärt tänk.

• Skapa utrymme i tid och ork för att ta hand om, vårda och laga det jag redan har eller återbruka det.

• Sopa och torka golv mellan dammsugningar.

• Lära mig mer om vilda växter och hur jag kan ta vara på dem i matlagning eller som naturlig medicin.

• Göra eget diskmedel med aleppotvål.

• Göra eget naturligt tvättmedel.

• Ha med mig en handske och påse när jag är ute så att det blir lätt att plocka upp skräp.

För personlig hållbarhet

• Sprida ut mina hushållssysslor mer över veckan.

• Mer lugn rörelse i vardagen som yoga, hemsysslor, vattna och plantera om växter.

• Prioritera återhämtning ännu mer.

• Tänka igenom och skapa en mer hållbar plan för min användning av sociala medier.

• Sänka ambitioner med det mesta jag gör, hitta ett “good enough” och mer trivsamt prestigelöst förhållningssätt till det jag skapar.

• Rensa foton och dokument på dator och i telefon i slutet av varje månad.

• Skriva dagbok mer regelbundet.

• Ta tid för att måla, skriva och skapa bara för att.

• Minska planering och kontroll, jobba in utrymme för mer lust och inspiration. Väcka kreativiteten till liv.

• Hitta fler saker som får mig att skratta och njuta av livet.

Häng med på #hållbaravanor2022 

Vad gör du redan i vardagen för att minska din klimatpåverkan och öka din personliga hållbarhet? Om du skulle välja en enda vana att lägga till eller förändra i ditt liv 2022, vilken skulle det vara?

Du är varmt välkommen att dela med dig av det du har hittat i din vardag. Använd gärna hashtagg #hållbaravanor2022 i sociala medier så kan vi inspirera varandra. Eller lämna en kommentar här eller i senare inlägg.

Kommande månader tänker jag att vi går igenom olika områden och hjälps åt att hitta mer hållbara vanor inom det. Jag sammanställer de vanor vi delar med oss av löpande under året. Du är med helt på egna villkor och utan press.

Vilken blir din hållbara vana och utmaning 2022?

Hållbara vanor 2022: bli medveten

Vad tror du om att börja där vi står för att försöka göra det lite mer hållbart? Justera de små vanorna, den omedvetna ovanan, de spända käkarna, slentrianköpen och dubbelarbetet. Med hållbarhet menar jag både hållbart för miljö och människa. För vi hänger ju faktiskt ihop mer än vi tror. Det här är ingen utmaning där tanken är att vi ska prestera och “förbättra oss själva”. Jag tror på att hitta motivation i vad vi vill och mår bra av. Det är tanken med #hållbaravanor2022 - i omsorg om oss själva och med det också planeten, och vice versa.

Långsamt och snällt

Vi börjar här i januari. Långsamt. I det lilla. Vi observerar. Dokumenterar om vi så vill. Vi börjar där vi är utan krav på förändring. Vi möter oss själva med medkänsla i det vi ser. Vi gör alltid så gott vi kan med det vi har och kan. Medvetenhet är att få mer resurser i insikter. Det är också en möjlighet till självkännedom. Var snäll mot dig när du observerar dig. Pausa. Släpp taget och låt dig själv vara mänsklig. Gör förändringen hållbar genom att vänja dig vid tanken.

Inventera

Vilka vanor har du? Går de att göra mer miljömedvetna och hållbara? Vad skulle du vilja förändra? Vilken vana i din vardag skaver mest? Vilket steg är sådär litet att du kan ta det redan idag? 

Områden att kika på

• mat - planering, tillagning, odling, svinn osv.

• städning, tvätt, disk

• sophantering, svinn, återbruk

• klädvård och lagning

• kreativitet och lust

• förundran och medveten närvaro

• hållbara material

• hållbara inköp och ekonomi

• kropps- och skönhetsvård

• el- och vattenanvändning

• hållbara relationer

• återhämtning

• transport och rörelse

Vi inspirerar varandra med #hållbaravanor2022 

Hitta det som just du vill förändra i din vardag. I slutet av januari ska jag berätta om vilken eller vilka vanor jag har blivit medveten om. Du är varmt välkommen att dela med dig av det du har hittat i din vardag. Använd gärna hashtagg #hållbaravanor2022 i sociala medier så kan vi inspirera varandra. Eller lämna en kommentar här eller i det senare inlägget.

Kommande månader tänker jag att vi går igenom olika områden och hjälps åt att hitta mer hållbara vanor inom det. Jag sammanställer de vanor vi delar med oss av löpande under året. Du är med helt på egna villkor och utan press.

Vad säger du? Ska vi göra ett försök? Är du med?