Hållbara vanor 2022: kroppsvård

Hållbar kroppsvård inbegriper för mig också självomsorg. Att göra det personligt hållbart med kroppsvård har handlat om att lyssna in mina behov genom kroppens signaler och sortera bort samhällets budskap om vad min kropp behöver. För visst finns det goda råd som också jag lyssnar på, men mycket kring kroppen är laddat med budskap om att forma kroppen efter ideal snarare än att lyssna in det naturliga. Någon som verkligen inspirerar mig och länge har arbetat med naturlig kroppsvård är Ila - morotsliv. Tanken om att jag inte vill tillföra något på min kropp som jag inte skulle kunna äta är inspirerad från henne.

Kroppsvård har inte varit min starka sida. När mitt miljöintresse växte och med det intresset för naturliga produkter blev tröskeln inte lika hög. Det blev roligt, enkelt. Jag insåg att min naturliga instinkt kring vad min kropp behöver var att lita på.

Våra kroppar är olika, och har både lika och olika behov. Så precis som alltid: se tipsen i detta tema som inspiration och ingen pekpinne. Kanske hjälper något jag gör dig att hitta en ännu mer hållbar vana just för dig, eller tvärtom. Ofta är det genom andras perspektiv och inspel som jag har lärt känna vad just jag och min kropp behöver, men mest har det handlat om att lära känna min egen kropp.

Kroppsvård innehåller ju också en hel del delområden: hudvård, hårvård, kroppsvård, tandvård, fotvård, handvård osv. Vilket område vill du bli bättre på eller mer medveten kring?

Kroppskännedom

Min resa i hållbar kroppsvård började med att lära känna min kropp. Dels att lyssna på dess behov av sömn, vilken mat jag mådde bra av, skapa vätskebalans och lyssna på de naturliga signalerna. Ibland kan det också handla om att följa lusten att göra något, röra på mig, behovet av återhämtning eller stimulans. Som kvinna har kunskap om menscykeln och olika behov i dess olika faser också hjälpt mig att förstå hormonernas inverkan och hur de påverkar mig.

Som en klok vän skrev kan kroppsvård också handla om att släppa kroppen fri från samhällets ideal och begränsningar. Att dansa fritt, skippa sminket, göra sig fin för sin egen skull, släppa ut magen och ha kläder som jag känner mig bekväm i.

Vad behöver just din kropp? Vad säger den? Vad längtar den efter?

Naturliga produkter och ingredienser

Ett första steg när jag ställde om var att satsa på hållbara varumärken, där Urtekram är en klar favorit. Andra märken jag gillar är Yves Rocher, estelle & thild, och Weleda.

Om det är något ämne som är obekant i en produkt kollar jag upp det så att jag inte blir lurad. Ändå är det tyvärr fortfarande lätt att göra fel. Man lär sig efterhand. Medveten konsumtion har en bra märkningsguide för dig som vill bli mer medveten om vad som är ett hållbart val.

Jag strävar efter en enkel, naturlig och minimalistisk kroppsvård. Det har gjort det enklare att ställa om. Ofta tvättar jag bara ansiktet i vanligt vatten, smörjer in mig med naturliga oljor och tillför eteriska oljor när jag önskar mer doft. Jag försöker använda naturliga råvaror för hud och hår som äppelcidervinäger, kokosolja, bikarbonat eller olja. Örter fungerar bra för både sårläkning, hårfärgning (t ex henna) och irriterad hud.

Det finns en väldig tjusning i det där att göra egna produkter från grunden och veta hur naturligt det faktiskt är. Exempelvis räcker det med kokosolja, bikarbonat och en eterisk olja för att göra din egen deo. Det bästa med att göra själv är ju att det går att anpassa efter just dina behov och din smak. Det mesta hos mig doftar lavendel och citrongräs numer.

Förpackningsfritt och hållbara material

När vi tänker hållbarhet behöver vi både tänka innehåll och material. En hel del av de artiklar vi använder för kroppsvård är traditionellt av plast. Tandborstar, schampooflaskor, tops, mellanrumsborstar, tandkrämstuber, rakhyvlar osv. Att plastbanta sitt badrumsskåp kan göra stor skillnad! Tänk glas, bambu, återvunnen plast (eller andra återvunna material) osv.

Det bästa valet vi kan göra är förpackningsfria produkter. Hårdtvål, schampookakor, raktvålar osv. Återanvänd förpackningar, förvara tvål i handduk vid resa eller på t ex loppisfyndade kaffefat i badrummet.

Att handla närproducerat kortar ner transporter och därmed minskar det utsläpp. T ex Maria Åkberbergs sortiment är helt producerat i Sverige. Det gäller så klart också om du gör egna produkter, försök handla närodlade ingredienser i största mån.

Vi inspirerar varandra med #hållbaravanor2022 

Hållbara vanor handlar om att skapa och identifiera vanor som är hållbara både för vår planet och för oss själva. Hitta det som just du vill förändra i dina vanor och dela med dig. Använd gärna hashtagg #hållbaravanor2022 i sociala medier så kan vi inspirera varandra. Eller lämna en kommentar här eller i andra inlägg i ämnet.

Under året tänker jag att vi går igenom olika områden och hjälps åt att hitta mer hållbara vanor inom det. Jag sammanställer de vanor vi delar med oss av löpande under året. Du är med helt på egna villkor och utan press.

Vad är hållbar kroppsvård för dig? Vilka utmaningar möter du?

Stjärnögonblick från april 2022

April brukar vara en av de svåraste månaderna för mig när det kommer till smärta. Väderskiftningarna skapar ett tryck i hela kroppen som spänner och bränner. I år har det varit hanterbart, trots att jag också arbetar heltid. Eller kanske tack vare? Ja, med tanke på hur flexibel min arbetssituation är i både flextid, förstående kollegor och möjlighet till att justera arbetstempot (de flesta dagar) så är det nog just det som gör skillnaden. Dessutom är det lätt att distrahera sig i ett meningsfullt, roligt och stimulerande arbete. SÅ tacksam!

Och så våren. Förra året försvann den i en mental frånvaro och sjukdom. Jag tar igen det nu. Med en sorg över det som var då, men allra mest i vördnad inför att vara här och få uppleva detta. Det är skrämmande att tänka på hur nära det var att jag inte skulle få uppleva en till vår. Nu gör jag det. Med hela mitt väsen. Med varje vitsippa, koltrastsång, körsbärsblomma, jordrest under naglarna och mjuk vårvind. Jag är här på riktigt nu.

Så, här är ett axplock av aprils stjärnögonblick.

✨ Att få feedback som stämmer med min egen självbild. Att bli sedd.

✨ Tomatplantorna i morgonljuset som växer dag för dag.

✨ Extra ledighet över påsken. Välbehövlig vila.

✨ En liten flicka som susade förbi mig på cykel och ropade glatt till sina syskon ”jag var sist”.

✨ Att kunna gå hem och lämna en påbörjad uppgift oavslutad till nästa dag.

✨ Blommande körsbärsträd.

✨ Att få höra att min första riskbedömning i ett vuxenärende var ”top notch”.

✨ När det klickar och man verkligen förstår något på djupet.

✨ Förstående medkännande kollegor en dag då värken var svår och jag kunde ta en längre lunch för att ta igen mig mitt i arbetsdagen.

✨ När du tittat på en serie så länge att du gråter med karaktärerna.

✨ Blåsippor omhuldade i snön.

✨ Att jag kunde stå kvar stadigt och tryggt i mig själv i en situation som tidigare hade varit omöjlig att hantera utan att checka ut mentalt.

✨ Tacksamheten över att mitt pass är giltigt länge än. Och allt vad det innebär för mig som är så lätt att ta för givet.

✨ Traditionen av klänningsfredagar med min kollega.

✨ Tassavtryck i snö.

✨ Att få höra att jag är klok och insiktsfull för min ålder.

✨ Utbyta menade blickar av samförstånd.

✨ Skymningsljuset mellan vinter och vår.

✨ Ljudet av snödropp från träden, som ett glittrande sus.

✨ Hälsa på främlingar i skogen.

✨ Att komma med tankar som bidrar till att någon annan får hjälpande insikter.

✨ Att våga göra något jag har varit rädd för under nästan hela mitt liv, med en person som stöttade mig på ett så tryggt sätt.

✨ Sopade gator.

✨ Att få färg i ansiktet av solen.

✨ Träds årsringar.

✨ Att ta ett fotografi av en vitsippa som gjorde mig stolt och upprymd.

Vilka ögonblick har känts extra för dig den senaste tiden?

Spara vatten - varje droppe räknas

Vatten. Källan till allt liv. Mängden vatten på jorden är mer eller mindre konstant. Men det betyder tyvärr inte att mängden rent vatten är det. På grund av klimatförändringar blir också fördelningen av vatten mer ojämn i världen och orsakar svåra levnadsförhållanden. Det finns många anledningar till att inte ta vatten för givet och att vi tänker efter hur våra beteenden kan bidra till en mer hållbar vattenanvändning. Varje droppe räknas. 💧

Här är några tips för dig i din vardag. Ge gärna fler i kommentarsfältet.

I tipsen nedan har jag samlat de tips jag har fått in från er på Instagram, mina egna tips och hämtat inspiration från Naturskyddsföreningen, Havs- och vattenmyndigheten samt Sydvatten (följ gärna deras kampanj #hållbarvattenanvändning).

Extra tips: Den 7 maj kan du tillsammans med Håll Sverige Rent delta i Kusträddardagen.

Allmänna tips

  • Laga onödiga läckor och droppande kranar.

  • Ha snålspolande munstycken på alla kranar.

  • Spana efter miljömärken när du handlar.

  • Välj bort kemiska rengöringsprodukter. Lär dig husmorsknepen. Ekotipset ger moderna sådana, där naturliga ingredienser gör ett strålande jobb.

  • Plocka med dig skräpet från utflykten och återvinn. Låt inget som inte tillhör naturen ligga kvar ute och skapa föroreningar.

  • Häll inte ut målarfärg och lösningsmedel i avlopp eller natur. Lämna till återvinning.

  • Gör rent golvbrunn från hår efter dusch. Släng hår i sopor, inte i avlopp. Det gäller också allt annat som inte är kroppsvätskor.

  • Konsumera mindre. Omvärdera vad ”behöver” innebär i din konsumtion. Tänk cirkulärt. Produktion av nya saker generar givetvis vatten och tyvärr mycket onödiga föroreningar.

  • Tvätta bilen i en biltvätt som återanvänder vattnet, gärna en miljömärkt biltvätt. Tvätta inte bilen hemma på gatan. Då skiljs inte föroreningarna från vattnet.

  • Samla upp vatten i en hink när du spolar för att få varmvatten (dusch/vask).

  • Töm rena vattenslattar i husdjurets vattenskål eller vattenkanna.

DiskA

  • Diska inte under rinnande vatten. Diska i balja (fyll diskho/separat balja) eller diskmaskin.

  • Välj ett miljömärkt diskmedel.

  • Gör eget diskmedel - här bjuder morotsliv på en enkel instruktion.

  • Undvik onödig disk. Kanske kan du använda samma kopp hela dagen i stället för att ta en ny varje gång det är dags för kaffe eller te? Eller samma assiett/tallrik till frukost och kvällsfika? Det är onödigt att diska osthyveln efter varje användning. Laga mat direkt i matlådor eller låt grytan vara kvar i kastrullen. Vilken disk är onödig för dig?

  • Tänk på att det bara behövs en liten mängd diskmedel. Om det är lödder kvar när du släppt ut diskvattnet har du överdoserat.

  • Diska i regnvatten.

TvätTA

  • Dosera rätt. Nästan alla svenska kommuner har mjukt vatten, vilket gör att lägsta dosen tvätt- och diskmedel räcker.

  • Skölj handtvätt i kallt vatten.

  • Använd miljömärkta tvättmedel.

  • Skippa sköljmedel. Gör ditt eget, t ex med äppelcidervinäger och eterisk olja.

  • Ta vara på regnvatten/snö även när det gäller tvätt. Att tvätta mattor i snö är ett beprövat knep!

  • Återanvänd vattnet från torktumlaren.

Dricksvatten

  • Fyll en tillbringare eller flaska med vatten och sätt in i kylen för kallt vatten, istället för att spola det kallt i kranen. När du byter det kan du använda det gamla för att vattna växter med.

  • Köp inte vatten på flaska. Använd hellre en kolsyremaskin.

  • Drick mindre vätskedrivande drycker som te och kaffe. I framställningen av kaffe går det dessutom åt mycket vatten.

  • Ät lagom saltad mat så att du inte ökar din törst i onödan.

Matlagning

  • Undvik att skrubba eller skala rotfrukter under rinnande vatten. Fyll hellre upp vatten i balja/diskho.

  • Skölj inte ner matrester i avloppet. Skrapa av tallrikar och byttor så noga det går. Släng det direkt ner i komposten. Använd en slickepott. Eller ännu bättre: planera så att du äter upp det.

  • Återanvänd kokvatten genom att t ex koka upp pasta/potatis i samma vatten efter att du kokat grönsaker. Eller ännu hellre: samkoka. Lägg i t ex broccoli i potatis/pastavattnet i slutet av koktiden.

DUSCH och annan kroppsvård

  • Duscha kortare tid.

  • Duscha inte oftare än du behöver, någon gång per vecka. Minska ner hårtvättarna om du tvättar håret ofta.

  • Stäng av kranen när du borstar tänderna, rakar dig eller tvålar in dig.

  • Undvik att bada badkar. Duscha istället.

  • Byt till ett snålspolande duschmunstycke.

  • Använd produkter som är miljömärkta eller innehåller helt naturliga ingredienser. Det är också bättre för din kropp. Äppelcidervinäger i vatten funkar jättebra som balsam.

  • Regnvattnet kan användas till mer än att vattna växter. Kanske till en hårtvätt, disk eller i en balja att svalka fötterna i?

  • Använd tandkräm utan triclosan. Triclosan är ett bakteriedödande ämne som inte går att rena i vattenreningsverken.

  • Spola bara ner kiss, bajs och toapapper i toaletten. Kemikalier och medicinrester kan inte reningsverken få bort och därför åker det ut i vår natur. Lämna därför gamla mediciner till apotek. Bomull, tops och liknande ska slängas i papperskorgen.

  • Bada utomhus på sommaren - extra viktigt då att använda tvål/schampoo med naturliga ingredienser.

Bevattning

  • Samla upp urspolat kranvatten och vattna växter med det. Eller överblivet vatten från vattenflaskan.

  • När du byter vatten hos ditt djur kan du vattna med det.

  • Samla upp regnvatten från takrännor osv för att vattna trädgården eller putsa fönster. Om du bor i hus kan du ställa en tunna under takrännan. Eller leda rännorna till tunnor. Det går också att koppla vattenslang till tunnorna och vattna från dem med pump. Helt gratis vatten dessutom!

  • Spara sköljvatten för bevattning av växter. Vatten från skrubbning av potatis/rotsaker ger t ex bara extra näring till växterna.

  • Vattna helst inte med dricksvatten. Om du behöver göra det är det bättre att använda vattenkanna än att spola direkt ur slang/kran.

  • Vattna helst på kvällen, eller tidig morgon. Undvik bevattning mitt på dagen när det är som varmast. Värme får vatten att avdunsta snabbt innan det ens hunnit tränga ner i jorden.

  • Du kan också minska avdunstningen och spara vatten genom att täcka jorden med bark, kompost eller hö.

  • Använd kottar istället för lecakulor då det tar mycket energi att framställa dessa.

  • Låt gräsmattan vara, den klarar en längre torka.

  • Skippa vattenspridaren. När du använder vattenspridare eller vattenslang i 20 minuter går det åt 150–350 liter vatten. Mycket av det vattnet försvinner i luften. Ställ ut vattenhinkar eller PET-flaskor med dropphål. En rotvattnare är också bra för att vattna t ex grönsaker och bärbuskar.

  • Anlägg nya gräsmattor och plantera nya häckar från september-april, ej sommartid. Det kräver mindre bevattning än det gör under sommaren.

Fick du någon ny inspiration? Har du något eget tips du vill dela med dig av? 💦

Spara el - 50 tips för minskad elanvändning

Många av oss sparar säkert el på ren rutin. Samtidigt är det lätt att leva kvar i en tid då vi påmindes om att släcka lampan när vi lämnade rummet. Innan smartphones och elektroniska hushållsapparater tog över våra hem och liv. Det finns många energitjuvar som vi kan akta oss för. Det här inlägget är ett försök att samla tips på hur vi kan minska vår elanvändning. Tack för alla tips ni redan har gett mig och fortsätt gärna tipsa!

Den största elanvändningen sker för uppvärmning. Om du själv kan påverka det, vilket vi ofta kan lite grann även i hyreslägenhet, kan du spara mycket energi - och pengar. Om du äger ditt eget boende eller bor i villa finns det ofta fler möjligheter att båda spara energi och producera egen, genom t ex egna solceller. Men ju större boende desto mer energi går ju också åt så klart. Så ett generellt tips är att inte bo större än du behöver - och dela bostad när det är möjligt. Eller stäng av värmen i rum som inte används under vinterhalvåret.

Uppvärmning

  • Se till att täta fönster och dörrar. Tjockare gardiner kan också hjälpa till att hålla värmen.

  • Försök hitta alternativa källor till värme såsom mer kläder.

  • Ta vara på värmen vid matlagning exempelvis genom att låta eftervärmen från ugnen spridas ut i hemmet.

  • Se till att värmen har utrymme att sprida sig i hemmet, att inga möbler osv står ivägen för element.

  • Om du har möjlighet: elda för uppvärmning.

  • Sänk värmen och stäng av element när/om du kan.

Belysning

  • Släck lampor när du inte behöver ha dem tända, t ex när du lämnar ett rum. Mörka kvällar kan det ibland räcka med tända ljus.

  • Timrar och rörelsedetektorer kan vara bra hjälpmedel.

  • Använd LED-lampor då de är överlägset bäst ur miljösynpunkt.

  • Använd lampor som drivs av solceller utomhus, t ex i trädgård eller på balkong. Funkar även bra inomhus så klart!

Elektronik

  • Dra ur kontakter när du inte behöver ha elektronik på laddning/igång. T ex när dator/telefon är fulladdad.

  • Använd grenuttag med strömbrytare för att stänga av flera apparater/belysning samtidigt.

  • Stäng av skärmar och stereoanläggningar helt, lämna inte på standby.

  • Använd energisparläge istället för skärmsläckare.

  • Rensa i vad du lagrar på telefon/dator eller i molnet/på nätet.

  • Gör aktiviteter offline mer. Spendera tid utomhus, läs en bok, umgås med en vän, skapa något, odla osv. Tar definitivt mindre energi både för dig och miljön.

  • Minska slösurfandet. Skapa rutiner för att hålla dig på rätt spår.

  • Ställ in telefonen på batterisparläge när du inte aktivt behöver använda den.

  • Stäng appar/program som inte används.

  • Reglera skärmens ljusstyrka. Också bra för ögonen!

Mat och dryck

  • Återanvänd energi, t ex uppvärmning vid matlagning. Du kan exempelvis värma upp tevatten på eftervärmen.

  • Använd termosar för att hålla kaffe/tevatten varmt istället för att värma upp/ha kaffebryggaren på standby.

  • Frosta av frysen regelbundet.

  • Låt mat svalna innan du ställer in i kylskåpet.

  • Låt mat tina i kylen.

  • Stäng av ugn och spisplattor lite tidigare och låt maten stekas/kokas/gräddas klart på eftervärmen. Potatis funkar t ex utmärkt för det.

  • Koka upp under lock.

  • Rosta t ex mandlar medan ugnen värms upp.

  • Laga storkok och gör gärna flera rätter medan du ändå har värmt upp ugn/spisplattor.

  • Samkoka grönsaker med pasta/potatis.

  • Om kyl/frys lämnats öppen i matbutiken, stäng till. Undvik att öppna i onödan. Gäller även hemma så klart.

  • Ha en lista på frysen på vad du har i den så behöver du inte öppna den varje gång.

Konsumtion

  • Tänk igenom inköp av elektronik/hushållsmaskiner ur energisparande synpunkt. Leta efter märkningar för energibesparing, filtrera efter senaste TCO-märkningen.

  • Laga och uppdatera dina prylar istället för att köpa nya.

  • Minska din konsumtion och återanvänd/laga/ återbruka saker eller hyr/köp second hand i första hand.

  • Byt ut kyl/frys till energisnåla alternativ om du kan.

  • Lämna in elektronik till återvinningscentralen när den är uttjänt.

  • Om du köper en ny dator: köp en dator som motsvarar dina behov, så att den inte drar mer energi än du behöver för det du ska göra på den.

  • Köp en mindre TV om du köper nytt, ju mindre skärm desto mindre energi använder den.

Tvätt/städ

  • Tvätta fulla tvättmaskiner och på så låg värme det går för att den ändå blir tillräckligt ren.

  • Eller ännu hellre: Häng ut kläder för vädring.

  • Spraya med äppelcidervinäger/vatten och låt torka för att få bort svettlukt i kläder.

  • Skippa torktumlaren och häng upp tvätten istället. Sliter även mindre på kläderna.

  • Starta diskmaskinen först när den är full.

  • Diska i balja istället för under rinnande varmt vatten.

  • Sopa golv regelbundet för att minska dammsugningar.

Kroppsvård

  • Ta kortare och kallare duschar. Oj vad det sparar - och ger energi! De flesta av oss duschar på tok för ofta, för varmt och för länge.

  • Byt till ett snålspolande duschmunstycke.

  • Använd manuella icke-elektriska apparater/verktyg för tandborstning, hårborttagning, hårstyling etc.

  • Låt håret lufttorka när det är varmt och det inte riskerar att frysa utomhus.

Transport

  • Välj bort bilen och eldrivna fordon om och när du kan. Cykla och gå i så stor utsträckning som möjligt. Eller ta buss/tåg.

*

Hittade du något som du skulle kunna bli bättre på? Har du fler tips?

Hållbara vanor 2022: spara energi

Ett högaktuellt ämne just nu är energiförbrukning. Med ett krig som finansieras av intäkter från rysk gas och stigande elpriser borde inte frågan handla om hur vi kan göra el billigare. Det borde handla om omställning och att minska energiförbrukningen. Även om de med mer makt kan göra mer så kan också du och jag göra skillnad. Vi kan visa i våra dagliga handlingar att vi tar vårt eget ansvar för att minska vår klimatpåverkan. Och med jordens resurser kan vi också spara våra egna resurser, ekonomiska och kroppsliga/mentala.

Värna din egen energi

I linje med den här utmaningens grundtanke är det minst lika viktigt att fundera på hur du kan ta tillvara din egen mentala och fysiska kraft i din vardag. Hur får du återhämtning? Vad fyller dig med lust och glädje? Vad ger dig mening och luft under vingarna? Vilka energitjuvar finns i din vardag? Vad behöver du göra för din kropp för att orka med bättre? Se mer om att skapa rutiner och om självomsorg i tidigare månaders hållbara vanor.

Hur kan du spara energi?

Låt oss börja med att inventera på vilket sätt vi använder energi i vår vardag och var vi kan göra justeringar.

  • Vad använder du el till i din vardag? På jobbet, i hemmet? Någon annanstans? T ex belysning, laddning av elektronik, eldrivna redskap i vardagen?

  • Kan du göra någon liten skillnad för att minska på din elförbrukning?

  • Hur använder du varmvatten i din vardag? Kan du förändra något i det? T ex dusch, tvätt, matlagning.

  • Kan du optimera uppvärmningen av din bostad? T ex täta fönster och dra ner element när de inte behövs.

  • Kan du koordinera din energianvändning genom t ex att laga storkok, tvätta fulla maskiner, fylla diskmaskinen/diska mer sällan? Kan du ta vara på värme/el på ett mer medvetet sätt?

  • Vad kan du konsumera mindre av och kan du återvinna/återanvända förpackningar mer än du gör idag? Det sparar också energi!

  • Vad ger dig energi? Fysiskt/psykiskt? Vad tar av din energi? Hur kan du jämna ut den balansen?

Vi inspirerar varandra med #hållbaravanor2022 

Hållbara vanor handlar om att skapa och identifiera vanor som är hållbara både för vår planet och oss själva. Hitta det som just du vill förändra i din vardag och dela med dig. Använd gärna hashtagg #hållbaravanor2022 i sociala medier så kan vi inspirera varandra. Eller lämna en kommentar här eller i andra inlägg i ämnet.

Under året tänker jag att vi går igenom olika områden och hjälps åt att hitta mer hållbara vanor inom det. Jag sammanställer de vanor vi delar med oss av löpande under året. Du är med helt på egna villkor och utan press.

*

Vad gör du för att spara energi? Vad vill du bli bättre på? Tipsa gärna i en kommentar!

Stjärnögonblick från mars 2022

Mars har varit en omvälvande månad, minst sagt. Den sista februari gick jag ifrån arbetslöshet till arbete. Jag är tacksam för att jag fick trappa upp arbetstiden stegvis med två veckor halvtid och två veckor på 75 %. Nu har jag gjort min första vecka av heltidsarbete. Jag trivs! Och jag är riktigt riktigt trött. Det är som det ska. Efter jobbtimmar ägnar jag tiden till återhämtning på alla sätt jag kan. Sömnen är så viktig, liksom naturens läkande kraft.

Stjärnögonblicken finns där, i tacksamhet och närvaro. I våren som gryr och människor jag får möta. Och i det som finns där närmast. Aslas mjuka päls, växterna på fönsterblecket och kollegor som gör mig ödmjuk.

✨ Personer som använder kroppsspråk när de pratar i telefon.

✨ Asla som hoppar upp i knät och lägger sig tillrätta.

✨ Bus i blicken.

✨ Ljumma vårvindar mot ansiktet.

✨ Ta sällskap till jobbet med en kollega.

✨ Blåsippor hukandes vid ekens rötter.

✨ Blommor som är vackra även när de torkat.

✨ Att passera en nära väns kontor i korridoren på jobbet och se henne sitta fokuserad vid datorn.

✨ Att äntligen få tvätta min hand som hade varit i bandage i en vecka.

✨ Se tomat- och paprikaplantorna växa upp.

✨ Bli bortskämd med buketten ovan, som en påminnelse från någon som vet hur lång vägen hit har varit och hur stolt jag ska vara över att jag är här trots allt. <3

✨ Att få bli omnämnd på ett sätt som säger ”du hör till oss”.

✨ En första vitsippa i min hand.

✨ Betrakta rådjuren på ängen i skymningen.

✨ Att se Asla sova med en tass utsträckt från sin bädd, lite som jag som ofta har en utsträckt arm när jag sover.

✨ Skratta med kollegor sådär som man bara kan göra åt interna jobbskämt.

✨ Gummiplantans nya blad! Enn stickling från en väns sambo som jag blev sååå glad för!

✨ Träffa saknade människor på en fantastiskt mysig 60-årsfest.

✨ Känna mig trygg i min kompetens och arbetsuppgifter.

✨ En läkare som blev alldeles exalterad när han kunde ställa rätt diagnos. Så underbart ändå med det där yrkesengagemanget!

✨ Skymningens skarpa färger.

✨ Dimman som känns så fridfull i mitt sinne.

✨ Somna gott i en hotellsäng.

✨ Gå förbi lamadjuren på Parken Zoo på kvällspromenaden, så himla gulliga.

✨ Fynda en vacker kryddhylla second hand som blir perfekt för att spara egenodlade örter i.

Vilka ögonblick vill du spara från mars?

Äppelcidervinäger - naturligt rengörande

Äppelcidervinäger är ett naturligt medel för rengöring av både kropp och hem. Det har bakteriedödande effekt, neutraliserar effektivt dålig lukt och har mjukgörande förmåga. Du kan alltså använda det till betydligt mer än salladsdressing!

Jag använder det främst som balsam och sköljmedel. Med efterforskningar inför detta inlägg kommer jag att använda det betydligt mer! Tur för mig att jag nyss klickat hem några extra flaskor från Matsmart.

Äppelcidervinäger luktar ättika till en början, men så snart det har torkat försvinner lukten. Med sig tar den också annan dålig lukt. Magi!

Så, här kommer en hel rad med tips på vad du kan använda äppelcidervinäger till.

Ett neutraliserande antibakteriellt rengöringsmedel

  • Blanda lika delar äppelcidervinäger och vatten och använd som rengöringsmedel. Bakteriedödande och luktneutraliserande, och doften försvinner när det torkar.

  • Äppelcidervinäger är mycket effektivt mot ogräs, men akta de växter du vill ha kvar så att de inte bekämpas på kuppen. Enligt Kureras recept på ogräsmedel: blanda en halv liter äppelcidervinäger, två deciliter salt och en halv tesked diskmedel och spruta på ogräset.

  • Ställ en skål med äppelcidervinäger nära något som luktar illa för att neutralisera lukt.

  • Använd som sköljmedel i tvätten. En halv deciliter äppelcidervinäger i en liter vatten gör tvätten mjuk som bomull. Samtidigt gör det rent tvättmaskinen och tar bort oönskad odör.

  • Du kan också använda äppelcidervinäger i en skål ihop med några droppar diskmedel och vatten för att ta död på blomflugor.

Äppelcidervinägerns hälsofrämjande egenskaper

  • Äppelcidervinäger innehåller A-vitamin men också mineralerna kalium, kalcium, magnesium, järn och koppar. Det har visat sig sänka blodsocker och kolestorol. Det fungerar också som en detox för kroppen.

  • Det främjar matsmältningen. Drick 2-3 matskedar om dagen. Om du inte vill dricka det rent så kan du blanda det med juice/vatten eller med mat (t ex i sallad).

  • Äppelcidervinäger har en förmåga att lösa upp slem och förhindra infektion på grund av sin antibakteriella effekt. Det är därför bra om du är förkyld och vill rensa bihålorna. Det gör du genom att lite i taget dricka ett glas vatten med äppelcidervinäger.

  • Vid halsont kan du använda äppelcidervinäger genom att gurgla det med lika delar varmt vatten. Ju tidigare desto bättre.

Lukta gott med äppelcidervinäger

  • Visste du att äppelcidervinäger kan användas som munskölj? Samtidigt bleker det tänderna. Blanda en del äppelcidervinäger med två delar vatten och gurgla noga innan tandborstning. Också effektivt för att motverka infektioner i munhålan.

  • Även andedräkten kan förbättras med vinägern. Använd som munvatten!

  • Använd som deodorant! Badda under armarna. Ha med dig en liten sprayflaska med en blandning av vatten och äppelcidervinäger i väskan så har du alltid ett mirakelmedel för dålig lukt med dig.

  • Fotsvett? Illaluktande fötter? Självklart fungerar det också. Torka fötterna med en handduk/papper med äppelcidervinäger. Som sagt: när det har torkat försvinner doften och tar med sig den oönskade lukten.

Balansera PH-värdet i hår och hud

  • Ättiksyran i äppelcidervinäger motverkar svampinfektioner på huden vilket vi alla har latent. Att bada med några deciliter i ett bad eller fotbad förebygger svamp effektivt.

  • Det kan också göra under för kliande hud. Äppelcidervinäger mildrar till och med solbränna om du baddar huden med det.

  • Det fungerar utmärkt som ansiktsvatten eftersom det balanserar PH-värdet och har antibakteriella egenskaper. Det kan även förebygga akne. Badda ansiktet med en utspädd blandning av äppelcidervinäger och vatten.

  • Blanda några matskedar i en liter vatten och häll över håret som balsam. När håret torkar försvinner doften. Vinägern balanserar PH-värdet i hårbotten och är därför effektivt mot mjäll. Det gör håret mjukt och naturligt glansigt.

  • Vårtborttagningsmedel. Blöt ner en bit papper/tyg i äppelcidervinäger och tejpa fast över vårtan med t ex kirurgtejp. Låt det sitta över natten och upprepa tills vårtan faller av.

*

Brukar du använda äppelcidervinäger till annat än matlagning?

Blev du sugen att testa något av tipsen ovan?

Bullet Journal metoden av Ryder Caroll

Bullet Journal var för mig precis vad jag behövde när det kom in i mitt liv. En fusion av dagbok, anteckningsbok och kalender där jag kunde sortera mina tankar och mitt liv. När jag läste boken av grundaren till metoden blev jag bara än mer övertygad om att det fungerar, och jag är ju ett levande bevis på det.

Detta är ett uppdaterat inlägg från 2019. Boken var en gåva från Volante förlag.

Kraften i handskrift

Jag har så länge jag kan minnas, sedan jag lärde mig skriva, sorterat mina tankar i skrift. Det har varit för mycket att hålla i huvudet och att skriva ur dem ur kroppen och se dem framför mig har bringat ordning i kaoset. Under min långtidssjukskrivning använde jag listor och tidsscheman för att styra upp tomma dagar med innehåll. Jag skapade rutiner som var livsnödvändiga. För att bearbeta intryck skrev jag samtidigt dagbok och för att skapa meningsfullhet satte jag upp årsmål som jag utvärderade på bloggen. När jag fann Bullet Journal metoden föll allt detta samman, i en och samma anteckningsbok.

Mindfulness och medveten närvaro

Grundaren Ryder Caroll har diagnosen ADD och har på egen hand skapat metoden som ett sätt att hantera ett liv med intensiv hjärnverksamhet, för att skapa fokus och riktning. I boken beskriver han de olika delarna av Bullet Journal, underbyggt med forskning om varför det fungerar. Mindfulness och medveten närvaro är en viktig del, och att prioritera och känna in vad som verkligen är viktigt. Man kan säga att det handlar om att välja sitt liv och utifrån det göra det meningsfullt. Mycket av detta har jag fått med mig från min ACT-behandling och därmed integrerat i min Bullet Journal genom mitt arbete med att skapa meningsfulla mål.

Kreativitet och bearbetning

Kreativiteten och utsmyckningen är också en del av mindfulness, men det är som grundaren själv säger en utveckling som kan komma med tiden. Att ta sig tid och skriva ner saker, eller rita ner dem, är ett sätt att bearbeta och hinna ikapp sin vardag. Det har varierat för mig mycket genom åren hur stor del kreativiteten har kunnat få utrymme i livet och det syns också i min Bullet Journal.

Hur du gör Bullet Journal metoden

De tre delarna jag använder mig av mest är:

  • Snabbloggning

  • Kollektioner

  • Mening och mål

Den snabba loggen

Jag loggar dagen i flera steg. På morgonen skriver jag ner vad jag har att göra under dagen, både inbokade aktiviteter och uppgifter. Jag ser över veckologgen och månadsloggen om det finns utrymme för mer. Sedan prioriterar jag de tre viktigaste uppgifterna.

Under dagen kryssar jag för det jag gör, fyller på tankar som dyker upp, idéer jag vill utforska vidare. Ibland skriver jag ner som en kort dagboksanteckning eller stjärnögonblick jag möter under dagen.

På kvällen avslutar jag med att fylla i vad jag har gjort, både i den dagliga loggen och i min habit tracker. Ibland skriver jag redan då ner tankar och planer inför nästa dag så att jag slipper ha det i huvudet när jag somnar.

Bullet Journal metodens kollektioner

Jag använder mig av dagliga loggar, veckoplaner och månadsplaner. Jag har olika syften med dem. Det är viktigt att ha ett syfte med varje del, annars tappas lätt motivationen. Jag har månadslogg och veckoplaner mest som översikter. Det har lärt mig att uppskatta tid mycket bättre och tid relaterat till hur lång tid saker tar för just mig. Det är ett verkligt bra verktyg att ha. Det gör att livet blir snällare, när jag kan anpassa mig till det jag vet att jag hinner och orkar. Jag kan lätt se att det jag skjuter upp kanske behöver brytas ner i mindre delar, eller så är det inte något jag egentligen vill.

Mening och mål blir självkännedom

Det Bullet Journal har gett mig och fortsätter ge mig mest av är självkännedom. Genom att sätta upp mål, prioritera och reflektera över vad som är viktigt och vad som inte är det, vad som är svårt och vad som är lätt, får jag en allt större förståelse för mig själv. Det gör att jag kan göra sundare val, släppa oro och stress ut i orden på pappret och se hur det faller ut. Jag kan organisera mitt liv så att jag inte blir stressad, eftersom jag kan välja bort det jag inte behöver och det som inte gör mig gott.

För en djupare ingång föreslår jag att du skaffar dig boken Bullet Journal Metoden av Ryder Caroll (obs, inte sponsrad). Boken ger forskningsbelägg för de olika delarna som metoden innehåller och förklarar grundtanken. Sen är det viktiga att du gör det till ditt. Anpassa efter vad som är viktigt för dig och testa olika sätt.

Använder du Bullet Journal? Vad ger det dig?

Varför skjuter jag upp det jag behöver göra?

Har du hört ordet prokrastinera? Det betyder att skjuta upp saker, eller förhala dem. Vi vet ju egentligen alla vilken energidödare det är att skjuta upp saker vi ändå behöver eller måste göra. Ändå gör vi det om och om igen. Ibland beror det på missbedömningar av tid och förmåga. Det kan också vara omedvetet självsabotage. Nyckeln för att råda bot på det är som för det mesta självmedkänsla.

Varför skjuter jag upp?

Ett generellt råd är att fråga sig själv varför. I ett varför-svar finns ofta också svaret på lösningen. Varför skjuter jag upp just den uppgiften? Är det något jag verkligen behöver och vill göra? Är det något som är svårt som jag behöver be om hjälp med eller ha mer kunskap kring först? Kan jag dela upp uppgiften i mindre steg? Kan jag göra det mer tillfredsställande? Kan det vara så att jag generellt tar på mig för mycket så att jag skapar en ohållbar situation som gör mig trött? Prioriterar jag ständigt andras behov före mina egna?

Fem-minuters-regeln

En god regel är att göra de uppgifter som tar max fem minuter direkt när de dyker upp. Vi har alltid fem minuter, inte sant? Då är det enkelt. Men det fungerar ju bara om vi inte har hundra fem-minuters-uppgifter samtidigt.

Gör det hållbart

Här gäller det att vara ärlig med sig själv. Möt dig själv där du är. Hur mycket orkar du egentligen under en vecka? Vad av det du gör är sådant som faktiskt fyller ett syfte och ger dig något tillbaka? Finns det saker du tror att du behöver göra för att andra gör det eller förväntar sig det, men som egentligen inte spelar roll för dig? Att ha en realistisk grund som baseras på att jag är en människa som behöver balans och vila är lättare sagt än gjort, men också något som verkligen är möjligt att genomföra för de flesta av oss. Ibland är lösningen att be om hjälp, t ex med saker som blir för svåra eller tar för mycket kraft av en själv.

Rädslan för att misslyckas

En annan förklaring till varför vi skjuter upp saker kan vara för att vi är rädda att misslyckas, att inte göra rätt, att inte vara bra nog. Rädslan för att misslyckas kan byggas upp som ett stort oöverstigligt berg som överskuggar allt. Ofta handlar det om att det är något vi verkligen bryr oss om och vill. Vi vill att det ska bli bra, och i rädslan för att inte räcka till så gör vi inget alls. Då tror vi att vi undviker besvikelsen av ett misslyckande. När vi i själva verket istället skapar vårt misslyckande. När jag märker detta hos mig själv är det viktigt att jag först och främst sänker kraven på mig själv utan att slå ner på min förmåga. Helt enkelt göra det mer realistiskt. Vad är möjligt? Hur kan jag göra det? När?

Exempel: Jag har i många år arbetat på ett bokprojekt som jag nu också i flera år har skjutit upp. Under lång tid slog jag på mig själv för att jag inte skrev på det. Tills jag mötte mig själv i sorgen över att jag inte har förutsättningarna för att klara av det i min livssituation just nu. Då kunde jag släppa taget om det och omprioritera det till framtiden. Sedan dess dyker det upp scener och spontana idéer för projektet i mitt huvud lite när som. Att släppa prestationen i det gav mig lusten tillbaka. Jag har inte tiden nu, men det händer ändå något i processen med de små meningarna som skrivs ner dag för dag.

Dela upp istället för att skjuta upp

Ibland behöver vi självklart skjuta upp saker, och då brukar jag försöka tänka att jag omprioriterar och bokar om uppgiften till en senare tid snarare än att jag skjuter upp den på obestämd tid. Ännu bättre är om jag då har brutit ner den i mindre delar eller förenklat så att den blir lättare att genomföra. Det gör skillnad i hur mycket motstånd det skapar.

Exempel: Att städa hela hemmet på en dag är orealistiskt för mig, och därför började jag dela upp uppgifterna så att jag kastar sopor en dag, gör rent badrummet en annan, dammar en tredje osv. På så vis får jag en bättre fördelning i det och skjuter inte upp städningen för att det känns för övermäktigt. Det funkar så klart inte exemplariskt, men mycket bättre än när jag försökte orka allt samtidigt - tvärtemot mina förutsättningar.

Självmedkänsla och att stötta sig själv

Det finns olika sätt att praktisera självmedkänsla, och flera exempel nämns ovan. För mig är de viktigaste principerna att se mig själv som människa, möta mig med ömhet och respekt, se mig själv i mina verkliga förutsättningar, inse att också jag behöver be om hjälp, omfamna mina brister och stötta mig själv i att våga ge mig ut i utmaningar.

Tidigare när jag sköt upp saker slog jag ofta på mig själv för det, och eftersom jag fortsatte skjuta upp saker fick jag en självbild av att jag inte räckte till. När jag lärde mig att praktisera självmedkänsla växte min självkänsla av att jag stöttade mig själv att ta realistiska steg utifrån mina förutsättningar och att jag såg att jag gjorde så gott jag kunde. Idag kan jag snabbt förstå varför jag skjuter upp något och därför också ge mig rätt sorts stöd i det.


*


Vad skjuter du upp? Vad tror du är anledningen till det?

Hållbara vanor 2022: skapa rutiner

Jag har haft ambivalenta känslor inför rutiner. Som med det mesta kan det ta överhanden, bli prestationsdrivet och leda till överbelastning. Därför är det så viktigt att skapa hållbara rutiner utifrån sina behov och förutsättningar - i mjuka flexibla ramar. Idag har jag rutiner för att kunna stödja mig mot ramarna och liksom följa med flödet de ger. De gör mitt liv enklare och minskar stress. Och de är inga måsten. Jag måste inte ha dem. Jag har rutiner för att jag mår bra av det. Därför är de också föränderliga utifrån hur mina förutsättningar förändras.

Rutiner är för mig som att ha en ryggrad att luta mig mot i vardagen. De underlättar för mig att fokusera min kraft på det som är viktigt, att hamna på rätt kurs i livet och att balansera min energinivå. Det hjälper mig att skapa hållbara vanor i relation till mitt eget välmående, att automatisera klimatsmarta val och ger mig utrymme för mer medveten närvaro.

Fyra nycklar för att skapa ”goda vanor”

Nyligen läste jag James Clears bok om atomic habits vilket gjorde några grundtankar kring hållbara vanor mer konkreta för mig. Fyra nycklar som gör det enklare att bibehålla så kallade ”goda vanor”.

  1. Gör det synligt.

  2. Gör det lockande.

  3. Gör det enkelt.

  4. Gör det tillfredsställande/belönande.

Kortfattat: om vanan är något vi är medvetna om, något vi vill, något vi förmår och något vi får nytta och glädje av - då kommer vi att göra det.

Hitta och följ din naturliga rytm

Vi lever i olika livstempon och har vår egen unika livsrytm i kroppen. Hur skiljer sig din energinivå under en dag, under en vecka? Vad mår du bra av att göra på morgonen och vad känns naturligt att göra på kvällen? Vad behöver du få gjort under dagen och vilken tid passar det dig bäst att göra det? Vilka aktiviteter gör du när du behöver en paus i mer koncentrationskrävande vanor? När behöver du egentid och hur ser ditt sociala behov ut?

Exempel: Söndagar behöver jag som en stilla hemmadag för att förbereda mig inför veckan. Därför har jag en rutin av få uppgifter som får ta lite mer tid att genomföra och som alla har syftet att avsluta veckan för att påbörja en ny. Varje söndag tvättar jag kläder, gör matlådor, småplockar hemma och planerar kommande vecka. Resterande tid får bara komma av lust, annars är det återhämtning som gäller. Och väldigt sparsamt med social kontakt för att spara den energin till veckan.

Jag har utifrån min kroniska trötthet länge tagit hjälp av något som kallas pacing. Väldigt förenklat går det ut på att försöka hålla en mer jämn dygnsrytm och att dagarna är ganska förutsägbara och välproportionerade för att energin ska hålla. Det gör det lite lättare att förutsäga energibalans, speciellt vid hjärntrötthet.

Jag vet om att jag som mest orkar hålla en god koncentration i ca 30 minuter, sedan behöver jag ta en bensträckare eller byta fokus. När jag kan styra min egen tid brukar jag därför planera i 30 minuters intervaller med 5-10 minuters paus emellan mer krävande sysslor. Därför har jag en lista på uppgifter som tar 5-10 minuter som jag kan pausa med. Diska några tallrikar, plocka undan i ett rum, vattna blommor osv. På seneftermiddagar och kvällar behöver jag dock ha det mer öppet och oplanerat då energin är lägre.

Strukturera din tid

Sedan många år har jag använt mig av en Bullet Journal för att få en överblick och skapa rutiner som förenklar vardagen. Det har gjort min självkännedom starkare genom att jag har kunnat se vad jag skjuter upp, vad jag faktiskt gör och hur jag behöver fördela de dagliga uppgifterna.

Skapa en överblick

Vilka rutiner har du? Vilka rutiner vill du lägga till? Vad kan du ta bort? Skriv upp vilka vanor du har dagligen, veckovis och månadsvis. Gör detsamma med vanor du önskar lägga till. Bara av att se hur det ser ut och vad du önskar kan förändring börja ske.

Exempel: Jag har goda rutiner för hushållssysslor, koncentrerat till vardagskvällar och -morgnar. Jag skulle vilja få in bättre rutiner för yoga och meditation. Det har jag bäst behov av på morgonen. Jag spaltade upp mina morgonrutiner och såg att jag ser på nyheterna två gånger, vilket jag ju inte behöver eftersom det är samma sak. Istället vill jag börja dagen med 10 minuter yoga och 5 min meditation. Det är rimligt och möjligt, och ger mig en lugnare intoning i dagen.

Skapa ett dagsschema

Om du liksom jag har behov av att visualisera och rama in dagen så är ett dagsschema ett kraftfullt verktyg. För mig blir tiden annars väldigt ogreppbar och abstrakt. Jag har dagsschema med klockslag för morgon- och kvällsrutiner. Först behöver jag beräkna hur lång tid varje uppgift tar. Det lär man sig fort när man lägger märke till det.

Ibland har jag det inlagt i en digital kalender, ibland som en anteckning fysiskt eller i mobilen. Jag planerar dock alltid med marginaler eftersom livets grundregel är att det aldrig blir som man tänkt sig. Så om en uppgift tar 10 minuter lägger jag oftast in 12-15 minuter för den. Förändra dagsschemat utifrån dagsform, behov och förändrade förhållanden. Jag förändrar schemat under dagen när jag gör dem för hela dagen.

Exempel: När jag började jobba skrev jag upp vad jag behövde få gjort från uppvaknandet tills att jag skulle gå hemifrån. Jag började bakifrån. Jag behöver gå hemifrån 7.45. Den sista kvarten behöver jag som marginal om jag missat något. Sedan skapar jag tidpunkter utifrån hur lång tid varje uppgift tar och i vilken ordning jag gör dem naturligt. Då får jag också en tid för väckarklockan och en hint om vad jag behöver förbereda kvällen innan för att morgonen ska flyta mjukt.

Konkreta tips för att skapa hållbara rutiner

  • Planera efter verkliga förutsättningar.

  • Dela upp större uppgifter i mindre så att det blir mer hållbart.

  • Planera in luft och marginaler, i allt. Livet händer och vi behöver mer återhämtning än vi tror.

  • Håll löften som du ger dig själv - och ge dig själv möjligheten att klara det.

  • Om något tar 5 minuter - gör det direkt!

  • Se till att du känner dig nöjd och stolt över det du gör.

  • Förändra rutiner innan du vänjer dig och tröttnar.

Vi inspirerar varandra med #hållbaravanor2022 

Du är varmt välkommen att dela med dig av dina hållbara vanor och de vanor du vill utveckla. Använd gärna hashtagg #hållbaravanor2022 i sociala medier så kan vi inspirera varandra. Eller lämna en kommentar här eller i det senare inlägget.

Under året tänker jag att vi går igenom olika områden och hjälps åt att hitta mer hållbara vanor inom det. Jag sammanställer de vanor vi delar med oss av löpande under året. Du är med helt på egna villkor och utan press. Alltid i en ram av självomsorg.